Mötesteknik

PS2ordfklubbaMötesteknik finns till för att hantera konflikter och för att skydda föreningen mot kupper. Som att ordföranden och kassören ser till att besluta att alla föreningens pengar ska användas för en lyxkryssning åt dem och deras familjer.

Kuppskydd

För att hindra kupper börjar alla möten med en rad formella beslut:

Välja mötesordförande, sekreterare och justerare: Mötesordförandes uppgift är att leda mötet. Sekreterarens uppgift är att skriva ett protokoll, där man noga antecknar exakt vad som beslutats.  Justerarnas uppgift är att titta genom protokollet, hitta eventuella fel och skriva under när man tycker protokollet är korrekt. För att ingen i efterhand ska kunna påstå att mötet beslutat något annat än det verkligen kommit överens om.

Frågan om mötet är behörigt utlyst: För att undvika att ordförande och kassören samlas själva till ett möte som beslutar om en lyxkryssning finns regler om hur det ska kallas till mötet för att det ska vara behörigt att fatta beslut. Därför ska mötet undersöka om det är behörigt, och bara fortsätta om det är det.

Röstlängd: Det är inte nödvändigtvis så att alla som kommer på ett möte har rösträtt. I Piratpartiet måste man t ex ha varit medlem i två månader för att ha rösträtt på medlemsmöten. På många möten gör man därför i början av mötet en lista på vilka som har rösträtt, så att det inte ska bli oordning om man senare måste rösta om något.

Fastställande av dagordning: För att undvika att kassören och ordföranden beslutar om en dyr lyxkryssning som extra punkt sist på mötet efter det alla andra gått hem ska man i början av mötet slå fast vilka frågor som ska behandlas på mötet. Endast dem får det sedan fattas beslut om.

Att föreslå

Om alla är ense om hur man ska göra kan man ofta diskutera sig fram till saken och sedan skriva ner det man kommit fram till i ett protokoll utan att trassla till det hela med formalia. Är man däremot oense måste man ofta rösta, och då gäller det att se till att formulera de olika förslagen tydligt, så alla vet vad man röstar om.

Om man inte bara kastar fram en idé att bolla och diskutera, utan föreslår något i skarpt läge, dvs vill att just detta ska mötet besluta, då kallas detta att yrka. När man säger ”Jag yrkar att …” lystrar alla vana mötesordföranden till.

När man yrkar måste man tala om exakt vad det är man vill att mötet ska besluta. Till exempel:

Jag yrkar att partiets signalfärg ska vara marsipangrön istället för lila.

Konstruktionen kallas för att-sats, och kan se lite styltig ut. Men uttrycker man sig så, då kan ordföranden sedan fråga:

Kan vi besluta att partiets signalfärg ska vara marsipangrön istället för lila? Någon däremot?

Om alla då ropar ”Ja” vid första frågan och är tysta vid den andra kan sekreteraren sedan skriva i protokollet:

Mötet beslutade att partiets signalfärg ska vara marsipangrön istället för lila.

Att rösta

När alla förslag är lagda i en fråga är det dags att gå till beslut. Kanske finns då bara förslaget att byta profilfärg till marsipangrönt, men kanske tycker några att det är en dum idé. För att ta reda på saken frågar då ordföranden först:

Kan vi besluta enligt förslaget?

De som tycker så ropar då ”Ja”. Övriga är tysta. Sedan frågar ordföranden:

Någon däremot?

De som inte tycker om förslaget ropar då ”Ja” medan övriga är tysta. Ordföranden ska lyssna av mötet, och försöka höra vilken linje som hade mest stöd. Sedan säger han kanske:

Jag finner att mötet bifallit förslaget.

Därefter väntar han en liten stund. Om ingen protesterar under den lilla pausen slår han klubban i bordet, och då är beslutet fattat. Man säger då att det fattats med acklamation.

Men om någon på mötet tycker att ordföranden hört fel (eller vill se hur andra röstat) kan personen begära votering. Då ber ordförandena först dem som är för förslaget räcka upp handen, sedan får de som är mot förslaget göra samma sak. Justerarna räknar händerna, och talar sedan om vilket förslag som vunnit. (Gäller voteringen ett personval sker den vanligen med lappar istället för handuppräckning.)

Beslut kan av naturliga skäl inte fattas med acklamation på partiets elektroniska medlemsmöten. Alla beslut fattas därför med voteringar på det mötet.

Ordningsfrågor

Ordningsfråga: är en fråga som inte handlar om själva saken som diskuteras, utan om formerna för själva mötet. det kan handla om allt från att det är dags att ta fikapaus, till ett förslag om streck i debatten. Begär någon en ordningsfråga så avbryter man omedelbart den fråga som behandlas, och börjar istället diskutera ordningsfrågan, och återgår inte till den ordinarie frågan förrän ordningsfrågan är avgjord.

Streck i debatten kan begäras som en ordningsfråga, och används ibland ibland när en diskussion spårat ur och bara fortsätter fastän man inte har tid, eller de flesta redan bestämt sig. Har mötet beslutat sätta streck i debatten får alla som tror sig vilja säga något men inte står på talarlistan sätta upp sig där. Sedan dras ett streck under den sista personen, och efter den sätts inga nya namn upp på talarlistan.