Mediaträning 25-26 maj 2013

Helgen 25-26/5 2013 höll Piratpartiet en mediaträning i Vuxenskolans lokaler på Eriksbergsgatan på Östermalm i Stockholm.

Syfte med kursen var
– Få fler aktivister med förmåga att möta media
– Öka kunskapen om hur media fungerar och hur man bör agera för att få mediaexponering/få in debattartiklar-insändare
– Synas mer i media.

Kursledare var Anna Troberg, Troed Sångberg och Göran Widham. Anvarig för praktiskt plus utfrågare var Henrik Brändén.

ÖPPNING  (lördag 10.00 – 10.40)

Välkomsthälning
Praktiska detaljer
Presentation

MEDIALANDSKAPET  (lördag 11.00-13.00)

Panelsamtal med Anna, Troed och Göran, utfrågare Henrik enligt stolparna nedan, som löpande blev en ”mind map” på whiteboard bakom panelen.  Frågor från kursdeltagare släpptes in löpande.

1. Hantverket och journalistens självbild.
1.1 Först det konkreta arbetet.
1.1.1Tidspressen. Som dels leder till ”lathet”. Dels till ett löpande band-mässigt arbete. Inte poetens skriva, researcha, skriva om, redigera, skriva om, researcha lite till. Utan Researcha. Skriva. Redigera. Inte sällan längs ett löpande band med olika personer i olika steg av processen.
Tänkbara frågor:
– Varför är journalister så lata att de bara klistrar in början av vårt pressmeddelande? Ska de inte undersöka något själva?
– Varför är det alltid en person som ringer och frågar ut mig om jag ska vara med på radio/TV, och sedan någon annan som intervjuar mig?
1.1.2 Två grundmetoder: Block och penna: Journalisten tänker på flödet av frågor och hur de bildar en story. ”Hjälp” honom bygga en story som passar oss att han bygger. Banspelare/filmkamera. Journalisten tänker soundbites, hur klippa ut ngt som låter klatchigt. Se till att det är något klatschigt som talar till vår fördel!
– Radio och TV ledde väl till förändringar i hur journalister intervjuar … Är det ngt man behöver förhålla sig till när man blir intervjuad, eller är det i grunden samma sak bli intervjuad till en tidning som i TV?
1.2  Sedan journalistens självbild
1.2.1  Hen arbetar mot en målgrupp, skriver för exempelvis ”tant Agda i Bagarmossen”. Journalisetn väljer därför den vinkel hen tror intresserra Agda, inte den vinkel du vill förmedla.
– Man hör ofta journalister tala om Agda i Bagarmossen. Vem är det egentligen?
1.2.2  Hen anser sin uppgift vara att vara opartisk. Hen är därför allergisk mot att uppleva sig vara megafon. Tror uppnår det genom att skildra ”bägge sidor” i en konflikt. Därför gäller att se till att vår sak blir ”den ena sidan” i en sådan konflikt. (Journalister har inte tid att ta reda på hur det verkligen förhåller sig om sådana saker, så det här är fråga om positioneringar, inte om att ha sakligt rätt.)
– Jag skrev i ett pressmeddelande  ”PP Uppsala växer nu snabbt och har bara den senaste månaden fått 234 nya medlemmar. Det visar att partiets idéer har framtiden för sig.” men min elaka lokalblaska tog inte in det. Varför?
1.2.3  Redaktionen är ett kollektiv och produktionen av ett nyhetsmedium är en kollektiv process. Den man pratat med har därför inte ansvar för hur det blev.
– Varför bryr sig inte Anna om begära rättning när intervjuer får rubriker som är in i bängan fel?

2. Besluten och redaktionsledningarna
2.1 Först publicistens/redaktionsledningens  upplevelse av sitt ansvar.
Ser i stort sett identiskt likadant ut som journalistens självbild av sitt arbete.
– OK, redaktionsledningarna, hur ser deras bild ut av vad tidningen/radiostationen ska göra? Skiljer den sig från journalisternas bild av det?
2.2  Nyhetsvärdering och kommersiell värdering
Formar tillsammans besluten om vad som ska publiceras.
– Vad tycker då redaktionsledningarna är en viktig nyhet?
– Men om redaktionerna tycker så, varför får melodifestivalen så mycket mer plats än svältkatastrofer i Afrika?
– Varför skriver de så sällan om oss?
– Vad ska vi hitta på för att få dem att skriva mer om oss och alla dumheter regeringen gör?

3. Kanalerna
3.1  Print.
3.1.1  Dagspress – tidskrifter
3.1.2  Riks – lokalpress
3.1.3  Morgon – kvällstidning
– Lukas här skrev en insändare häromdagen, och började sedan fundera på vart han skulle skicka den. det finns ju så mycket olika tidningar och tidskrifter. Kan ni skapa lite struktur, som vi sedan kan använda för att fundera över hur han ska navigera?
3.2  Etermedia
3.2.1  Radio – TV
3.2.2  Kommersiell – Public Service
3.3  Digitala media
Traditionella mediahus från print och eter – Nya media.

4.  Branschen
4.1  De gamla mediahusens arkaiska traditioner
(som även präglar deras närvaro på nätet)
4.1.1  Ledare – Nyheter
4.1.2  Kultur – Allmänredaktion
4.1.3  Debatt – Insändarsida
– En fråga som dykt upp i Fb-gruppen om insändare/debattartiklar. Vad är egentligen skillnaden?
– Är det en meningsfull skillnad?
– De gamla mediahusen verkar styras mycket av sina gamla traditioner?
4.2  Statusskillnader.
Beror på vem som är ens läsare/målgrupp.
– Vad ger status åt ett medium/en tidningssida?
– Så det bästa är alltid att bli publicerad på DN Debatt?
– Så vart ska man skicka det man skrivit?
4.3  Första- och andratidningar
– På en del orter finns det mer än en tidning?
– Du sade till mig häromdagen att om vi gör något riktigt häftigt kan det vara klokare att gå med det till den mindre tidningen än den större. Vaffördet?

ATT MÖTA JOURNALISTER  (lördag 14.15-18.30)

Gruppövning: Deltagarna delas i tre grupper som 1h15 minuter var möter (a) Anna som är journalist med anteckningsblock, Troed som är journalist med mikrofon som ska klippa ihop ett radioinslag och Göran som är skjutjärns TV-journalist med videokamera.

Efter ett första pass samlas alla för en 20 minuters föreläsning om det allra kortaste formatets retorik, ett TV- eller radioklipp på 20-30 sekunder, och dess likheter med ett lyckat telefonsvararmeddelande. Inledning där man går från frågan till det man vill säga. Huvudpunkt där man säger det man vill ha sagt. Fortsättning där man argumenterar, understödjer eller uppmanar till handling/bjuder in till gemenskap.

PRAKTISK ÖVNING REAGERA SNABBT (söndag förmiddag)

Eftersom DN visade sig ha en huvudledare denna dag som handlade om Datainspektionens årliga integritetsrapport dök det just denna dag upp en tydlig möjlighet att få press genom att agera snabbt. Därför gjorde kursen som partiledningens verksamhet i motsvarande läge: andra planer lades åt sidan för en diskussion om hur man skulle reagera, plus hantverk, bland annat insändarskrivande.

TITTA PÅ OCH UTVÄRDERA VIDEOFILMER (söndag mitt på dagen)

Tittade tillsammans på alla som spelats in, och framträdandena analyserades utifrån (a) bra saker man ska bygga vidare på (b) saker som kan arbetas med för att det ska bli ännu bättre.

ATT DRA TILL SIG MEDIA, PLACERA DEBATTARTIKLAR, SKRIVA PRESSMEDDELANDEN

Blev mycket kortare pass än planerat pga DNs ledare. Så det blev ett kort sammandrag av de konkreta råd man kan dra från de mer allmänna lärdomarna från lördag förmiddag.

Henrik Brändén, 2013-06-17